Ramnäs är en bruksort med gamla anor. Här har järn- och stålhantering bedrivits oavbrutet i över 400 år. Så du kanske förstår att det finns en hel del att skriva om?
Här har vi samlat Schenströmskas historia för den som gillar att förkovra sig i svensk brukshistorik.
Magnus var en enkel man som under 1700-talets mitt kom till Ramnäs för att bygga upp sitt järnbruk. Han bygger den ståtliga herrgården och driver en hammare på den västra stranden av Kålbäcksån. Under tiden han bygger herrgården bor han hos en äldre herre i den äldsta flygeln alldeles intill herrgårdsbyggnaden. Detta var ett rött timmerhus som idag är putsat gult med vita knutar för att likna alla andra byggnader.
Magnus och hans fru flyttar in i herrgården och får ett barn som tyvärr går bort i späd ålder. Paret blir förkrossade och startar ett barnhem i Västerås för behövande barn. Barnen kommer även till Ramnäs i omgångar och livar upp i herrgården. Efter en tid flyttar paret och Magnus brorson tar över verksamheten i Ramnäs och barnhemmet i Västerås. Detta går inte så bra och år 1834 går ägandet över till den Tersmedska familjen som köper herrgården på en auktion.
Under slutet av 1700-talet och 1800-talet präglas Ramnäs Bruk av de två familjerna, Schenström och Tersmeden. Familjen Schenström driver hamrarna på Kolbäcksåns västra strand medan familjen Tersmeden driver de på den östra stranden. De bygger varsin herrgård och den Schenströmska står klar 1762. Den Tersmedska Herrgården uppförs i början av 1800-talet i empirestil som ersätter en byggnad i Karolinsk stil.
Familjerna konkurrerar i affärer och en ädel tävlan förs mellan patronerna i givmildhet mot kyrkan. Bygger patron Schenström en orgelläktare så skänker patron Tersmeden en ny orgel och predikstol.
Jacob Tersmeden (på bilden ovan) avlider hastigt i giktfeber efter en resa i februari 1767 och lämnar förutom hustrun tolv barn efter sig samt den stora bruksrörelsen, lån, arv och tämligen invecklade affärer. Magdalena Elisabet Söderhielm blir nu brukspatronessa på Ramnäs i 20 år. Eftersom hennes man varit riksdagsman under många år hade hon redan god insyn i brukets drift och hade i praktiken redan drivit det själv under många år. Hon är en av de ivrigaste tillskyndarna av Strömsholms Kanal som byggs under hennes tid i Ramnäs. Magdalena Elisabeth tecknar andelar i det första kanalbolaget i Sverige som ensam kvinna bland alla de andra patronerna. Magdalena Elisabeth belönas tillsammans med Magnus Schenström för extrasmide av kungen ”för visad patriotism och ömhet för denna inrättning” det vill säga Strömsholms kanal.
Strömsholms kanal byggs mellan 1772 och 1795. Kanalen har 26 slussar på en stäcka av 10 mil. 1787 gör kung Gustav III en inspektionsresa på den delvis färdiga kanalen och han ger Ramnäs slussar namnen Gustav Adolf och Gustav I. Brukspatron Magdalena Elisabeth är svårt sjuk och sängliggande men uppdrar åt sina söner att ta emot kungen. Salar av granris uppförs vid kanalen där kungen och hans uppvaktning intar mat och förfriskningar. Patronessan själv deltar inte vid gästabudet så kungen beger sig själv till henne för att personligen tacka för välfägnaden. Bara ett par dagar senare, den 8 juni avlider nådig frun på Ramnäs, sonen Per Reinhold Tersmeden blir brukspatron efter sin mors död. Så småningom löser han ut sina syskon och lägger 1801 grunden till den Tersmedska Herrgården i empirestil på Kolbäcksåns östra strand. Herrgården fick även något som var mycket ovanligt för tiden, rinnande vatten.
Efter auktionen på Schenströmska Herrgården 1834 lyckades Tersmedska familjen äntligen förvärva samtliga smedjor och står nu som ensam ägare till bruken i Ramnäs och utvecklar Ramnäs till en av Sveriges ledande stångjärnsproducenter.
1854 införs Lancashiremetoden i Ramnäs som bl.a. innebär att man tillförde förvärmd luft till ugnarna där järnmalm förädlades till smidesjärn. Framförallt reducerades åtgången av träkol väsäntligt men metoden innebar också att man fick en betydligt högre temperatur i härden.
1868 uppförs det första valsverket (det vi idag känner till som Lancashiresmedjan) och 1870 var Ramnäs Sveriges absolut största stångjärnsproducent.
Genom att 1880 anställa ett antal erfarna kättingsmeder från det nedlagda Furudals bruk i Dalarna kom kätting med tiden att bli Ramnäs egen produkt. Den gamla kättingsmedjan byggd i slaggtegel är bevarad. Verksamheten ombildades 1874 under namnet Ramnäs Bruks AB.
1904 brann hela valsverket ned men byggdes upp igen nu med plats för ytterligare verksamhet.
1907 avslutades den Tersmedska eran. Baron Adolf Tersmeden (71 år) sålde till Garpenberg AB då han ansåg att ingen i släkten var kapabel att ta över. Han delade ut gratifikationer i form av bankböcker till alla bruksarbetare.
Garpenberg AB var redan bankrutt och förvärvade Ramnäs för att skövla rikedomarna för att på så sätt uppskjuta katastrofen. Efter tre år var alla tillgångar förbrukade. Framförallt den stora skogen och arbetslöshet följde. När baron Tersmeden fick höra om misären bland arbetarna i Ramnäs skickade han från Stockholm en hel järnvägsvagn med förnödenheter till arbetarhemmen helt anonymt. 1911 hade affärerna tagit fart igen och man byggde en kraftstation i mellanforsen i Kolbäcksån (Vid spångens östra del). Det var en mindre anläggning men räckte till för att driva en del av produktionen i valsverket.
1917 flyttades Lancashiresmidet från de gamla smedjorna (Slaggstensbyggnaderna nedanför bruket) till valsverket som byggts ut för att inrymma de nya härdarna. Samma år försvann också de sista vattendrivna hammarna i Ramnäs.
Hans von Kantzow huserade på Ramnäs Bruk fram till 1978. Han uppfann glödtråden som vi idag ser ibland annat brödrostar och hårtorkar, Kanthaltråden.
Lars arbetade på Länsförsäkringar och fick ett erbjudande 1982 att köpa Tersmedska herrgården, som då stod övergiven sedan tre år. Han köpte den som födelsedagspresent åt sin fru Mona. De tidigare ägarna Ramnäs Bruk genom Kanthal hade tyvärr inte haft så stor ramgång i att underhålla byggnaden då Hans von Kantzow som då huserade i den Tersmedska herrgården inte ville ha hantverkare i huset när han var hemma. Herrgården blev då väldigt eftersatt och hamnade snabbt i dåligt skick.
Efter något år önskar Ramnäs Bruk sälja den Schenströmska Herrgården som då kallas ”Storhushållet” och Lars lägger ett bud inklusive inventarier och köper även denna. Inventarierna består inte av några värdefulla möbler så det mesta försvinner ur herrgården med några få undantag som lådskåpet som idag står i vår kontorsdel. Här väntar ett stort jobb och hela familjen engageras i den totala rustningen som börjar med taket och fasaden som är i störst behov av renovering. Efter brukets tid har det satts in plastmattor, skivor för väggar och moderniserat det mesta. Lars och Mona river nu ut allt detta och tar in expertis på området genom Franzén på Länsstyrelsens byggnadsvård och Lars Sjöberg på Nationalmuseum för att återställa herrgården till sitt ursprungsskick. Efter omfattande renovering startar man i liten skala med 8 rum och middagar främst till Ramnäs Bruks. I början finns inget kök så man köper färdiglagad mat som värms i herrgården. Så småningom lagas måltiderna av Mona själv och först i mitten av 90-talet är Schenströmska Herrgården en riktig konferensanläggning med två konferensrum och 16 rum. Man har då gjort om några av de åtta rummen i herrgården för att få två konferenslokaler. Där vi idag har lokalen ”Brukspatronen” var det tre rum och i ”Patronessan” var det ett badrum och sovdel. Där badrummet var beläget var tyvärr hela den vävspända 1700-tals tapeten bortskuren och renoverades då så gott det gick. Det satt även träskivor för de övriga väggarna och när de togs bort hittade de en lapp med texten ”här finns skatten”. De två närmaste flyglarna gjordes även de om från att vara bostäder till att inhysa sex rum vardera. Så småningom växer verksamheten och man behöver fler hotellrum.
Nu är det dags att se över ”Parkhyddan” nere vid kanalen. Året är nu 1997 och det startades en omfattande renovering.
Under hösten 2006 kommer Familjen Dennerstedt in i bilden. Nu hittar de Schenströmska herrgården på nätet och tar en söndagsutflykt för att se om det kan vara något för dem. Jessica faller pladask och Marcus lägger ett bud.
Den 4 december 2006 går flyttlasset och äventyret börjar. Nu står de med ett företag i Stockholm och en konferensanläggning i full rusning med julbordsgäster. Inskolningar på dagis och mängder av flyttkartonger utan erfarenhet från branschen och litar fullt på personalen.
Det tar tre år innan hela familjen är samlad i Ramnäs och verksamheten utvecklas ständigt. Projekten är många och modernisering med teknik i samspel med den gamla 1700-talsstilen tar form.
Under sensommaren 2015 slår Jon Wikdahl upp tidningen Gods & Gårdar. Det första som han ser är Schenströmska Herrgården som är till salu. Jon, som länge intresserat sig för slott och herrgårdar, blir genast hänförd. Det tar inte många timmar innan en visning är bokad.
Jon träffar Marcus och Jessica Dennerstedt i flera omgångar. Fru, barn, barnbarn, kollegor och en och annan hund får följa med till herrgården för att ge sitt godkännande. Alla ger tummen upp!
Herrgården kommer att bli den första av tre anläggningar inom mötesbranschen för Wikdahlsstiftelsen. De tre anläggningarna går under namnet Lyckorna. Lyckorna förvaltar och tillgängliggör kulturhistoriska och natursköna mötesplatser och ägs av en stiftelse vars syfte är att dela ut stipendier till forskning inom hållbar energi och miljöfrågor. Utöver Schenströmska Herrgården ingår även Fagerudd Konferens och Haga Slott i Enköping i Lyckornagruppen.
Vill du boka vistelse hos oss på Schenströmska herrgården utanför Västerås? Hos oss kan du anpassa vistelsen efter dina önskemål och behov.
Kontakta oss idag, eller boka direkt!
Boka nu
